Det stora Jihad och det lilla Jihad?

Muslimska Brödraskapets symbol. Svärden symboliserar Jihad

Texten nedan är fritt översatt från en muslimsk sajt, med egna kommentarer. Frågan är alltså: är Jihad en fredlig strävan, eller en plikt att ta till våld?

En helig plikt
Jihad, det heliga kriget, är en religiös plikt för alla muslimer. Den muslim som vägrar Jihad begår en stor synd, den som accepterar Jihad är garanterad en plats i paradiset.


Lugnande besked
För icke muslimer kan Jihad uppfattas som ett hot, men när det nämns brukar vi snart få lugnande besked.

Vi får höra att dessa uppfattningar om Jihad är ett uttryck för islamofobi eller en djup okunskap om islam.


Jihad, yttre eller inre kamp?


Standardsvaret
Det som brukar sägas till islams försvar är att:

- Det ”stora Jihad”, Jihad Akbar, individuell kamp mot de egna begären

Är överordnad:

- Det ”lilla Jihad”, Jihad Ashgar, den väpnade kampen mot islams fiender

Det låter ju betryggande, men är det sant?


Varför håller inte alla med?
Om nu allt vore så enkelt och fridfullt, varför verkar många muslimer faktiskt tycka annorlunda?

Varför finner vi många våldsamma muslimer just bland de som studerar Koranen mest?

Har aggressiva fundamentalister bättre förstått islams budskap än de moderata?


Enkla villfarelser?
Om dessa enkla påståenden om Jihads sanna ofarliga innebörd vara sanna, borde rimligtvis belästa och insatta muslimska ledare kunna förklara sammanhangen för sina missledda trosfränder.

Vi skulle då slippa hot om framtida muslimskt maktövertaganande och nutida terrorism.


Betydelsen av att förstå situationen
Konsekvenserna av missförstånd i denna fråga kan vara förödande:

- Om väpnad kamp enligt islam är underordnad borde terroristproblematiken försvinna genom enkla utbildningskampanjer.

Alla försök till motstånd från västerlandets sida vore då kontraproduktivt och skulle riskera att utlösa en allvarligare konflikt.


- Om väpnad kamp är en muslims högsta plikt, blir en framtida konflikt närmast oundviklig med katastrofala konsekvenser för icke muslimer om vi inte inser faran i tid.

Så hur förhåller det sig?


Stödet för Jihad Ashgar och Jihad Akbar
Enligt en muslimsk sajt baseras hela tanken på den överordnade rollen för Jihad Ashgar, den lilla Jihad, på svaga och ofta ifrågasatta Hadither:

- När profeten återvände från slagfältet sade han ”Vi har alla återvänt från Jihad Ashgar till Jihad Akbar”, en följeslagare frågade, ”Vad är Jihad Akbar?” Han svarade: ”Jihad mot begären.” (Imam Bahiqai, min översättning från engelska)

- Profeten, vid tidpunkten då han återvände från en strid sade: ”Vi har alla återvänt från den bästa av platser, och ni har återvänt från Jihad Ashgar, för att kämpa i Jihad Akbar”. Följeslagarna frågade: ”Vad är Jihad Akbar?” Han svarade: ”Någons strid mot sina begär.” (Tarik al Baghadadi 13/493, min översättning från engelska)


Svaga Hadither
Det visar sig att båda dessa Hadither anses som svaga.

- Bahiqai säger själv att den är härledd via en kedja mindre pålitliga berättare och att han bara berättar vad han hört från dem.

- Tarik al Bhagadadis Hadith anses som svag eftersom det i dess kedja av återberättare finns berättare som anses opålitliga och är kända för att ha hittat på historier på egen hand.


I konflikt med starka Hadither
Dessutom står dessa svaga Hadither i konflikt med andra, starkare Hadither:

- Profeten tillfrågades: ”O Rasulullaah! Vilket dåd kunde vara likvärdigt med Jihad Fi Sabilillah?” Han svarade: ”Du har inte styrkan att utföra detta dåd.” Frågan upprepades två eller tre gånger. Varje gång svarade han: ”Du har inte styrkan att utföra det.” När de ställt frågan för tredje gången, sade han: ”Den som går ut i Jihad är som en person som fastar, står i bön (konstant), och lyder Allah i Aayah, och inte bryter sin fasta eller sina böner förrän Mujahid återvänder från Jihad Fi Sabilillah.” (Imam Muslim, Hadith nr 4636, min översättning från engelska)

- En man kom till Allahs budbärare, och sade: ”Led mig till ett sådant dåd som är likvärdigt med Jihad (i belöning).” Han svarade: ”Jag kan inte finna något sådant dåd.” Sedan tillade han: ”Kan du, under den tid Mujahid har gett sig iväg på Jihad, gå in i din moské för att utföra Salat utan uppehåll och iaktta Saum utan att bryta den?” Mannen sade: ”Men vem kan göra det?” (Bukhari, Volym 4, Hadith 44, min översättning från engelska)

- En kvinna kom en gång till profeten och sade: ”O Rasulullaah! Min man har gått ut i kriget och vanligtvis när han ber så följer jag honom i hans Salat och jag följer honom i all hans tillbedjan. Därför, visa mig en handling som kan likställas med hans tills han kommer tillbaka.” Han sade till henne: ”Kan du stå utan att sitta, utföra Saum utan att bryta den och Dhikr tills din man återvänder?” Hon svarade: ”Jag är inte stark nog, o Rasulullah” Så han sade till henne: ”Vid Allah vars tjänare jag är, även om du var stark nog skulle det med visshet inte ens uppnå en tiondel av din mans dåd.” (Hakim in al Mustadrak 2/73, min översättning till engelska)

Från ovanstående tre Hadither står det klart att det inte finns någon handling som enligt islam kan liknas vid att med vapen kämpa för islam.


Inte exakt "krig"?
Det finns då de som skulle säga att Jihad enlig Bukhari och Muslim inte exakt betyder krig med vapen, utan snarare kanske sinnenas, eller intellektens krig.


Ghaaziyan=krig
Men om man granskar Al-Hakims Hadith står det klart att det arabiska ordet för kriget, Ghaaziyan, enbart kan betyda krig med vapen och våld.

- En man frågade Rasulullaah: ”.. och vad är Jihad?” Han svarade: ”Du slåss mot de otrogna när du möter dem på slagfältet.” Han frågade igen: ”Vilken sorts Jihad är den högsta?” Han svarade: ”Den person som dödas då han spiller sitt sista blod.” (Ahmad i sin Musnad 4/114, min översättning från engelska)

Kan denna Hadith uttrycka saken tydligare?


Inte sova eller äta på ett år?
Vi ser alltså av ovanstående Hadither att det inte är fysiskt möjligt för någon att göra ett större dåd enligt islam än att ge sig ut i strid.

Ingen kan låta bli att helt äta, sova eller göra annat än be under den tid de heliga krigarna utför sitt Jihad, vilket kan ta månader och år.


Inre begär svårare hemma än i krig?
Man kan också fråga sig hur kampen mot de inre begären kan vara större och viktigare hos den som inte ger sig ut i striden, jämfört med den som kämpar i krig och riskerar sitt liv.

Det gör anspråken på att den inre kampen skulle vara större inte bara illa underbyggd, utan också ologisk.


Frestelsen att fly, längtan efter bekvämlighet
Den som är ute i kriget möter samma och värre frestelser från Satan än den som stannar hemma, där den stridande kämpar mot frestelsen att fly, ge upp eller svika sin plikt att slåss för islams sak mot de otrogna.

Sura 2:212 Det har föreskrivits eder att strida, huru motbjudande det än månde vara för eder.

Sura 4:78 De, som tro, strida för Guds sak, och de, som är otrogna, strida för Taguts sak; striden alltså mot Satans anhängare! Satans anslag äro förvisso vanmäktiga.

Dessa och många andra koranverser visar hur de stridande måste kämpa mot sina begär och satans försök att locka bort dem, i högre grad än de som inte strider. Hur skulle då de som väljer att inte gå ut i det heliga kriget kunna säga att de väljer den ”stora Jihad”?


- En följeslagare passerade en dal där det fanns en källa med uppfriskande vatten vilket förvånade honom. Efteråt sade han: ”Om jag avlägsnade mig från människors sällskap och jag levde på denna plats (för att utföra tillbedjan) men jag kunde inte göra detta förrän jag fått tillstånd av Rasulullaah. Skulle detta vara det yppersta att göra mot Rasulullaah?” Profeten sade: ”Gör inte det, eftersom existensen hos en av er bland Fi Sabilillaah är mer ypperligt än Salat hemma i 70 år. Vill du inte få förlåtelse från och från honom att släppa in dig i Jannah? Ughzuu Fii Sabiilillaah (att föra krig för Allah), den som slåss för Allah för så lång tid som det tar för en kamel att hämta sig från en mjölkning till nästa, med visshet är Jannah säkerställt för honom.”. (Hadith Abu Hurairah, min översättning från engelska)

Av denna sista Hadith är det tydligt att den motsäger alla påståenden från de som hävdar den interna kampen mot de egna begären skulle vara större än kriget mot de otrogna.

För en rättrogen muslim finns inget högre än att slåss mot islams motståndare.

Det är ett obehagligt faktum, men något vi i västerlandet bör vara medvetna om.

Vi bör inte låta oss luras av Taqiah, moderata muslimers önsketänkanden eller mainstream-medias lugnande budskap.


4:97 De av de rättrogna, som sitta overksamma utan att hava lidit någon skada, och de, som våga sina ägodelar och sitt liv för Guds sak, äro icke lika. Gud har upphöjt dem, som våga sina ägodelar och sitt liv för Guds sak, ett steg över dem, som sitta overksamma. Bådadera har Gud lovat det yppersta, men dem, som strida, har Gud utmärkt med stor lön framför dem, som sitta overksamma,

Var och en bör på egen hand bilda sig in uppfattning om islam är en fredlig eller krigisk religion.



Mer läsning, på Sindbad kan man se hur svenska muslimer argumenterar på samma sätt.